Hur skulle den svenska landsbygden se ut utan hästen? Som ett exempel på hästens betydelse för landsbygdsutvecklingen kan nämnas att andelen mark som åtgår i Lunds kommun för att livnära kommunens hela hästbestånd uppgår till 15-20 % av Lunds totala yta. Lunds cirka 3600 hästarfinnsutspridda på cirka 500 gårdar och detta förhållande exemplifierar väl vad avhandlingen ”Tätortsnära hästhållning- markanvändning i förändring med möjligheter och konflikter” handlar om. Avhandlingen behandlar den växande hästsektorn och de konflikter och möjligheter som denna specifika markanvändning skapar såväl från juridiska, sociala, ekonomiska som miljömässiga aspekter.
Antalet hästar i Sverige har ökat från ca 70 000 på 70-talet till över 360 000 i Sverige år 2010. Därmed finns det i Sverige fler hästar än mjölkkor. Dessa hästar hålls framför allt i tätortsnära områden kopplat till arbetstillfällen. Hästsektorns expansion har skett parallellt med omstruktureringar inom lantbruket. På 1930-talet hade en besättning i genomsnitt fem mjölkkor, i dag är genomsnittet ca 60 kor per besättning. Samtidigt som antalet produktionsdjur blir färre och kvarvarande enheter större så har det skapats ett utrymme för hästsektorn att kunna flytta in i de enheter som rationaliserats bort ur ett produktionsperspektiv. Det genomsnittliga antalet hästar per plats är idag fem, och hästhållningen är en allt viktigare näring som får betydelse för landskapsbild, miljöpåverkan (både positiv och negativ), sociala strukturer och inte minst ekonomi.
Hästen och landsbygdsutvecklingen
Hästhållningen bidrar till att människor väljer att bosätta sig på landsbygden och att gårdar och byggnader får en ny användning. Hästsektorns framväxt har inte skapats genom traditionell produktion med vinstsyfte; de flesta som håller hästar gör det med andra syften än att primärt tjäna pengar på dem.
Ekonomin kring hästen genereras i andra led genom en mängd olika varor och tjänster som spänner över till exempel försäljning av foder och strömedel, hovslageri, veterinärvård, hästtransporter, utrustning till häst och ryttare, ridträning, stallutrustning och specialiserade tjänster och varor. Hästsektorns ekonomi kan beskrivas genom kluster; närmast hästen finns de varor och tjänster som krävs direkt för att hålla hästen, till exempel foderleverantörer, hovslagare med mera. Dessa varor och tjänster kräver ett förhållandevis litet antal hästar för ett livskraftigt företagande eftersom alla hästar behöver dessa tjänster. Längre ut från hästen kommer de tjänster och varor som inte är nödvändiga för hästens uppehälle och som därmed kräver ett större antal hästar för att det skall kunna skapas ett livskraftigt företagande runt det. I hästtäta områden/regioner ökar därför möjligheten att det skall skapas många nya innovativa företagsidéer. För att tillvarata hästen ur landsbygdsutvecklingsperspektiv är det därför viktigt att hästsektorns regionala och lokala struktur är kartlagd, att förstå hobbyverksamhetens betydelse för hästsektorns ekonomi och att inse vikten av de små men många enheterna.
Samtidigt uppstår konflikter mellan hästsektorn och annan markanvändning. Avhandlingen behandlar framför allt två markanvändningskonflikter som varit framträdande under de senaste åren: ridning och allemansrätt och skyddsavstånd mellan hästhållning och bebyggelse.
Skyddsavstånd mellan hästhållning och bostäder
Frågan kring allergenspridning och andra negativa miljöaspekter som hästhållning kan generera i tätortsnära miljöer har varit en av de stora stötestenarna för hästsektorn under de senaste åren. Under avhandlingsarbetet gjordes en studie över upplevda störningar från hästhållning inom tätbebyggt område. Resultatet från denna undersökning indikerade att kringboende inte upplevde hästarna som störande utan snarare som ett tillskott till den gröna miljön i området och att det var positivt att barn själva kan ta sig till sin fritidsaktivitet. Vad som däremot uppfattades som ett problem var när hästarna reds på fel platser vilket orsakar slitage och ibland trafikfarliga situationer. Resultaten från denna studie är i samklang med andra forskningsstudier som visar att hästallergen faller lokalt kring hästen, i princip behövs inga skyddsavstånd alls mellan hästhållning och bostäder, däremot är det viktigt att hantera problemet med allergen som följer med via kläder och hår in i till exempel klassrum och arbetsplatser. De senaste årens forskning kring spridning av hästallergen har föranlett att Boverket under våren 2011 kommit med nya rekommendationer där inga avstånd nämns men där hänsyn istället skall tas till de lokala förutsättningarna i ett helhetsperspektiv utifrån byggnader placering, vegetation, vindriktning mm.
Tillgänglighet för ridning
Konflikten mellan ridning och användning av annans mark är en annan fråga som behandlas i avhandlingen. Denna fråga är viktig att lösa utifrån perspektivet av hästhållningens fortsatta expansion och möjlighet att utvecklas vidare som en positiv faktor för landsbygdsutveckling. Hästarna finns i tätortsnära områden där det dels är en sämre tillgång på allemansrättslig mark över huvudtaget samtidigt som andra markanvändningsområden konkurrerar om marken. Eftersom det är brist på mark som är tillgänglig för ridning blir även den mark som finns tillgänglig överutnyttjad med risk för konflikter och markskador som följd. Det finns dessutom en säkerhetsaspekt kopplad till detta både för ridande och för andra trafikanter då ridande tvingas ut i direkt olämpliga trafikmiljöer för att kunna ta sig vidare till lämplig terräng. Det pågår ett flertal projekt för att lösa tillgänglighetsfrågan för ridning, ofta kopplade till LEADER.
Behovet och utvecklingen av ridleder och ridslingor illustrerar en utveckling där ridningen som aktivitet tidigare självklart ingått i allemansrätten börjar förskjutas mot att användarna betalar för att kunna rida. Denna utveckling sker med ett tydligt underifrånperspektiv i varierande grupperingar där hästsektorn själv börjat formera sig för att minska konflikter och tillgodose olika intressen. I slutänden leder detta potentiellt till en förskjutning av allemansrätten eftersom de som betalar för sig också har rätt att ställa krav. Samtidigt anläggs många av de nya lederna och stigarna på mark som tidigare inte varit tillgänglig alls vilket skapar en möjlig ökning av tillgänglig mark även för andra rekreationsgrupper. Detta ligger dock utanför den traditionella allemansrätten och skapar andra förutsättningar för tillgänglighet för vardagsrekreation på landsbygden.
Pågående projekt
I Skåne har ett fortsatt arbete i projektform bedrivits kring utvecklingen av ridleder och slingor i samverkan mellan SLU och Hästen i Skåne där fyra seminarier har genomförts under 2011. Målgruppen för seminarierna var ridledsprojekt i olika konstellationer samt kommunala planerare och politiker. Under 2012 pågår ett nationellt initiativ för att samla hästsektorn som en part och en positiv faktor för den kommunala och regionala utvecklingen. Under våren 2012 genomförs nio regionala seminarier i hela landet med syfte att belysa hästens betydelse i ett regionalt och kommunalt perspektiv. Målgruppen för seminarieserien är kommunala tjänstemän och politiker och målsättningen med projektet är att skapa en mötesplats mellan hästsektorn och samhället. Mer information om projekten kan hittas på http://regionalahastforum.se och http://hasteniskane.se/
Mer information om Hanna Elgåkers arbete kan hittas på hemsidan http://dalaledkonsult.se/
Avhandlingen Horse Keeping in Peri-Urban Areas- Changing Land Use with Possibilities and Conflicts finns för nedladdning på
http://pub.epsilon.slu.se/2435/1/elgaker_h_110128.pdf
Fler publikationer av författaren inom ämnesområdet är
Om hästhållning och skyddsavstånd till bostäder:
Elgåker, H., Pinzke, S., Lindholm, G. and Nilsson, C. (2010) Horse keeping in urban and peri- urban areas – New conditions for physical planning in Sweden. Geografisk Tidskrift – Danish Journal of Geography 110(1), 81-98.
http://rdgs.dk/djg/pdfs/110/1/GEO_110_1_Elg%E5ker_et_al.pdf
Om hästsektorn som markanvändning:
Elgåker, H. (2010) The new equine sector and its influence on multifunctional land use in peri-urban areas. Geo Journal. DOI:10.1007/s10708-010-9398-y
Horse farms as a factor for development and innovation in the urban rural fringe with examples from Europe and Northern America
http://vbn.aau.dk/files/14418214/workingpapersno27.pdf#page=43
Om hästsektorn och allemansrätten:
Elgåker, H., Lindholm, G., Pinzke, S. and Nilsson, C. Challenges posed by horse riding to the Swedish Right of Public Access.
Horse riding posing challenges to the Swedish Right of Public Access. Land Use Policy, vol. 29 (2) April 2012 pp 274-293
Elgåker, H., Pinzke, S. and Nilsson, C. (2008) The conflict between the Right of Public Access, equine activities and the planning system in Swedish Peri-Urban areas. Proceedings of the ECLAS Conference New Landscapes – New Lives. New Challenges in Landscape Planning, Design and Management. SLU Alnarp, pp 93-100.
Rapporter
Hästen i Lundalandskapet och hästen som ekonomisk faktor i Lund. Kultur- och fritidsförvaltningen, Lunds kommun 2006.
Planering och tillgänglighet för ridning i det Skånska landskapet- en dokumentation och sammanfattning av fyra seminarier kring tillgänglighet för ridning. Hästen i Skåne 2012
Hanna Elgåker
