Hästföretagarna debatterade följande i Land Lantbruk nyligen:
Att utesluta hästen som lantbruksdjur och förorda den som sällskapsdjur är ett av de förslag som Hästföretagarna motsatt sig i sitt remissvar angående Djurskyddsutredningen.
Hästen är av historia och tradition ett av lantbrukets viktigaste djur, nu av utredaren föreslaget att hamna i facket sällskapsdjur. En konsekvensbeskrivning av detta är inte gjort. Vi som företagare inom hästnäringen anser med eftertryck att så inte får bli fallet.
Många hästar är knutna till landsbygdsföretag vilket bidrar till en näring som bland annat producerar fritidshästar. Dessa fritidshästar tillsammans med hästar inom professionellt företagande kräver med dagens hästantal en foder- och betesareal på cirka 540 000 hektar.
Att utesluta hästen som betesdjur ur landsbygdsprogrammet, vilket blir följden av förslaget, är ett slag mot vår näring. När det nu satsas på en större livsmedelsproduktion inom Sverige måste det också ses som ett alternativ att använda hästen som betesdjur. Koncentration och större enheter inom nöt och lammproduktion innebär att hästen ofta betar mark som annars skulle växa igen. Hästar finns ofta utspridda i mindre enheter på landsbygden, då ofta som fritidshästar. Hästar inom företag exempelvis uppfödare, turism, skogsbruk, grönyteskötesel och travanläggningar håller också landskapet öppet. Många lantbrukare har utökat sin verksamhet med foderproduktion till häst och uthyrning av stallplatser, det är naturligt att även hästen hör till lantbruksproduktionen. Då måste det också finnas möjligheter till samma stödåtgärder för hästen som andra slag av lantbrukets djur. Gemensamt för ovan nämnda företag är att det finns en stor potential när det gäller utveckling av hästrelaterade tjänster och diversifiering av landsbygdsföretag, vilket ligger helt i linje med intentionerna inom Landsbygdsprogrammet, för utveckling av landsbygden.
Oavsett om hästar är i näringsverksamhet eller hobbyverksamhet produceras en ansenlig mängd gödsel som kräver spridningsareal. Gödsel som vi kan se som resurs för fortsatt utveckling av bland annat biogasproduktion. Ansvariga bör se det som en resurs inom energiområdet istället för att klassa det som miljöfarligt avfall. Detta är också ett argument att ha med sig i bagaget för vidare utveckling inom företagandet med häst.
Hästnäringen har en ljus framtid om vi och myndigheterna drar åt samma håll, inser att praktik och teori måste samspela. En fotbollsledare kan inte uppnå resultat utan spelare som är samspelta på planen.
Aja Blomberg-Andersson, ordförande Hästföretagarna
